Syftet med undersökningen är att genomföra en deskriptiv studie av två nätverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhåller sig till social rättvisa ochsocialt arbete. Den metod som använts är kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna ärorganiserade i nätverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De använder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frågor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna står i sitt arbete för jämlikhet, solidaritet och deltagande.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete.

Genusvetenskapen önskar att framhäva genus, med både fokus på enbart kvinnor och på maktrelationen mellan män och kvinnor, i fredsarbetet samt återuppbyggnaden av postkonfliktsamhällen. Kvinnor har länge exkluderats och ignorerats i fredsarbeten. I och med uppkomsten av resolution 1325, som syftar till att visa kvinnors avgörande roll i fredsarbete har genus blivit ytterligare accepterat i det internationella samfundet. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilken betydelse genus kan spela i fredsprocesser. Genom att undersöka fallet Liberia och den fredsprocess som landet genomgår vill vi belysa de konsekvenser som genus har i denna fredsprocess.

I denna studie undersöker jag hur det interreligiösa fredssamarbetet kan se ut mellan muslimer och kristna. Fokus ligger på en kvalitativ studie där tre muslimska och tre kristna interreligiöst aktiva fredsförespråkare i Stockholm förklarar sin syn på fredsskapande. Men det görs även nedslag i engelskspråklig litteratur där exempel från runt om i världen ges. Här nämner författarna sinsemellan vilka svårigheter som kan uppstå. Dessa svårigheter kan bland annat bero på vem som anses ha kunskaperna för att bedriva fredsarbete.

Den här undersökningen ämnar kartlägga Svenska Skolornas Fredsförenings (SSF) fredarbete under 1920-talet, en ansats som inte tidigare gjorts på detta sätt. Medlemmarna i denna före­ning arbetade outtröttligt för en fredligare värld, där fredsfostran av unga sågs som den bästa metoden för att få till stånd en internationell varaktig fred. Syftet med undersökningen är att, genom en kvalitativ innehållsanalys av delar av SSFs bevarade tryckta skrifter, beskriva SSFs principer och pedagogiska metoder samt utröna varför de ansåg fredsfostran riktad mot skolan som viktig. Resultaten visar att SSF hade ambitionen att genom internationellt samarbete på­verka barnen i en sådan riktning att de aldrig skulle kunna ta till vapen för att lösa konflikter. Istället skulle barn lära sig att tänka kritiskt, vara självständiga och få en förståelse för andra folks kulturer.

Kvinnor har under lång tid arbetat för fred världen över och kopplingen mellan kvinnorörelsen och fredsrörelsen är stark. Den poststrukturalistiska feministen Nira Yuval-Davis har sammanställt tre förklaringar till varför kvinnor arbetar med fred och varför de ofta väljer att göra detta i fredsorganisationer för enbart kvinnor. I denna teoriprövande studie har jag testat denna förklaringsmodell dels på det israeliska samhället, dels på fem olika fredsorienterade kvinnoorganisationer i Israel för att se om förklaringarna infrias eller kan förkastas.Undersökningen har visat att Yuval-Davis samtliga förklaringar infrias. Enligt den första förklaringen kan kvinnor, trots den allmänna värnplikten i Israel, anses tillhöra det civila samhället vilket innebär att de har möjlighet att arbeta för fred. Enligt den andra förklaringen väljer israeliska kvinnor att arbeta med fred i kvinnoorganisationer eftersom de diskrimineras i organisationer för både män och kvinnor.

Denna uppsats är en problematiserande studie av fredsbyggandet i Somaliland efter självständighetsutropet 1991, där fokus läggs på att undersöka huruvida detta fredsarbete var så lokalt förankrat och ?bottom-up? som man efter en första anblick kan ana i och med utvecklingen ?självständighetsutropande-fred-demokratisering?. För att studera detta har jag valt att bland annat titta på vilka strukturer som rådde gällande fredsarbetet, bland annat utifrån kvinnors roller och deltagande. Vidare görs en bedömning huruvida fredsbyggandet i efterhand kan sägas vara lyckat eller inte och effekten av Somalilands status som icke-erkänd kvasistat gällande fredsbyggande undersöks. Teoretiskt sett grundar sig uppsatsen bland annat på Lederachs tankar om fredsbyggande, och resultatet har framkommit utifrån en kvalitativ litteraturstudie där begreppshistorik utgjort en viktig del av metoden.

Detta är en kvalitativ undersökning om brobyggande mellan katolska och protestantiska ungdomar i Belfast på Nordirland, samt en inblick i deras livsvärld i arvet efter den långvariga konflikt som har ägt rum i området. Våldsamheterna har taggats ner avsevärt gentemot hur det brukade vara för bara ett par decennier sedan och man hör inte lika mycket om det längre. Jag ville se hur det ser ut idag, och ur det sociala perspektivet få en liten inblick i Belfastungdomarnas livssituation. Fokusen skulle dock ligga på brobyggande och fredsarbete i detta område bland ungdomarna och den nya generationen. Jag valde ut tre organisationer som arbetar med ungdomar på gräsrotsnivå.